Solen skiner och jag sitter inne på jobbet. Missförstå mig inte, jag klagar inte. Jag bara njuter av det faktum att solen äntligen har bestämt sig för att titta fram. Wonderful!

I takt med att klockan och energin tickar iväg kommer längtan efter att få gå hem krypandes. Just nu har jag helt enkelt en så stor lust att få ordning på lägenheten! Jag vet att när jag väl kommer komma hem så kommer det vara stökigt och massa grejor som bara väntar på att bli fixade. Just my luck? Nja, egentligen så tycker jag att det är skitkul att fixa, men just nu känns det som att det är lite mkt som ska göras. Jag vet knappt vart jag ska börja, så det blir bara lite halvgjort.

"Det här måste jag fixa innan jag kan fortsätta", "det här blir ju inte bra", "åh just det, DET måste ja ju fixa nu med en gång". Typiskt mig eller typiskt mig?