7:e maj 2012

Vaknade 1 ½ timme innan klockan skulle ringa. Det var en bebis som tjöt så hade lite svårt att somna om. Lyckades precis komma till ro igen när klockan ringer. Innan vi åkte till Peking hade jag kollat upp bussnummer och tider för hur vi skulle ta oss till Mutianyu. Buss 936 från Dong Zhi Men station med avgång klockan 07:00, 08:00 och 09:00. Vi fick hjälp av personalen i receptionen att skriva på kinesiska att vi vill åka med buss nr 936 från Dong Zhi Men station till Mutianyu.
 
 
 
 
 
Linbanan upp till själva muren vid Mutianyu. 
 
 
 
Fick tag på en taxi som skjutsade oss till stationen och släppte av oss på andra sidan vägen. Efter det spenderade vi säkert 10 minuter med att fråga folk som gick förbi oss om hur (var) vi skulle ta oss över vägen. De skickade oss bara fram och tillbaka hela tiden. Till slut fick vi hjälp av en student som kunde fråga på kinesiska åt oss. Men även efter att vi kom över vägen fortsatte runtskickandet. Säkerligen 5-6 gånger bara efter att vi tagit oss över vägen. Till slut hittade vi på hållplatsen. Den visade sig ligga bakom stationen och inte inne som vi först blev dirigerade.
 
 
 
 
Väntar på bussen till muren.
 
 
 
Vi stod ganska länge i busskön med en bunt kineser. De var ganska frågvisa (otroligt nyfikna på allt) men ändå ganska trevliga. När de läste vår fina lilla lapp från receptionen skrattade dem och började tjattra inbördes. Först när vi var påväg att kliva ombord på bussen förstod vi varför. Någon form av stationsvärd kom fram precis när vi var påväg ombord och ville se på vår lapp. Så drog hon oss ur kön och pekade på en annan kö. Gud vet var vi hade hamnat om det inte hade varit för den kvinnan. Den rätta bussen till Mutianyu är nr 867, och den avgår kl 07:00 och 08:00 under högsäsong. Hemfärd 14:00 och 16:00.
 
 
 
Muren är mycket brantare än folk tror.
 
 
 
 
Var en trevlig kille från Ukraina ombord på bussen till Mutianyu. Han jobbade för tillfället i Peking och var påväg till muren med sin mamma som var på besök. Innan dess hade han visst jobbat någonstans i Indien. Coolt! Bussresan tog ca 2 ½ timme så vi hann och prata en del med dem. 16 Yuan per person och enkel resa. Helt klart värt det!
 
 
 
 
En sån underbar plats att förlova sig på.
 
 
 
 
Själva muren är väldigt respektingivande. Det är helt otroligt vilken terräng de har byggt i! En sorts linbana, som liknade en skidlift fast skrangligare, tog oss upp till själva muren. Snacka om obehagligt! Jag satt som en pinne högt upp i luften och undrade om jag skulle komma därifrån levande och välbehållen. Muren i sig är ganska brant, så det är bra mycket jobbigare att promenera där än folk tror. Jag var dessutom förkyld, så vi gick inte så långt. Vi satt och vilade lite vid ett torn när Martin tar fram en inslagen liten ask. Trodde att det kanske var ett par örhängen eller ett halsband. Blev mäkta förvånad när asken visade sig innehålla två förlovningsringar, och Martin som frågar "Vill du gifta dig med mig?". Kan inte tänka mig något härligare ställe att förlova sig på, med den otroliga omgivningen. Sa såklart ja till frieriet!
 
 
 
 
Åkturen ner från muren.
 
 
 
 
Fick åka bob ner, sjukt kul! Bussen hem gick 5 min före utsatt tid så gäller verkligen att man är ute i god tid. Från Dong Zhi Men tog vi sedan tunnelbana till Silk Market. Att ta tunnelbana var både smidigt och billigt (2Yuan). Finns en dansk restaurang vid Silk Market som heter Bleu Marine och serverar en superb nötbiff med pommes och pepparsås. Martin bjöd mig på middag där för att fira vår förlovning. Passade på att shoppa lite samt hämta ut Martins skjortor och kostym vid Silk Market när vi ändå var där. Promenerade genom Wangfujing Snack Street påvägen hem från tunnelbanan. Levande skorpioner på spett - Yuck!
 
 
 
 
Festmåltid på Bleu Marine.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback